Grundskola

Waldorfpedagogiken grundar sig på den antroposofiska helhetssynen på människan och världen. Skolan ska därför vara en plats där hela människan kan få näring och växa.

Hänsyn till barnets mognad
Vi menar att tanke, känsla och vilja är tre portar till människans inre kunskapsvärld. Även om dessa resurser alltid bildar en levande helhet, så mognar de fram i olika faser och rytmer. Vi anpassar därför undervisningen utifrån idén om att barnets väg till kunskap om sig själv och världen går från handen genom hjärtat till huvudet.

Barnen börjar sticka redan i klass ett, en träning för viljan och handen. De spelar också flöjt, inte för att bli virtuoser utan för att komma i kontakt med sin andning och sitt känsloliv. Många av waldorfpedagogikens grundprinciper om barns inlärning bekräftas av den moderna hjärnforskningen. Bland annat vet man att handarbete är stimulerande för den matematiska och intellektuella förmågan.*

Organiskt schema
På samma sätt som vi tar hänsyn till barnens mognadsfaser, anpassar vi undervisningen till deras naturliga dagsrytm. Morgonlektionerna ägnas åt nya upplevelser och kunskaper (teori, tanke) medan barnet är utvilat. Språk, matematik och konstnärliga ämnen (känsla) läggs gärna mitt på dagen, medan exempelvis hantverk och gymnastik (vilja) kommer på eftermiddagen.

Morgonens två första teoritimmar ligger i ett block, då eleverna läser samma ämne i två till fyra veckor. Motivationen hinner fördjupas. De nyförvärvade kunskaperna får sedan mogna tills ämnet återkommer nästa termin eller läsår i en ny period.

Konst som forskningsmetod
Waldorf är en upplevelsebaserad pedagogik. Därför använder vi konst och musik som forskningsmetod. Genom konst och musik kan barnen uppleva, förstå och internalisera ny kunskap. I menyn här till vänster hittar du information om hur vi på olika sätt jobbar med upplevelsen som pedagogik.

Historik
Waldorfpedagogiken utvecklades av Rudolf Steiner (1861-1925) under början av 1900-talet. Den utgår från Steiners filosofi, som kallas antroposofi (visdom eller kunskap vad det är att vara människa). Läs mer här.

*Källa: Bl a i Neuropedagogik av Björn Adler, Hanna Adler.
Läs också intressant artikel av hjärnforskaren Matti Bergström där han skriver om forskningens stöd för en mer upplevelsebaserad pedagogik i Lärarnas Nyheter